En gåva

Om allt går bra blir vi föräldrar till ännu en skatt. Isak ska bli storebror i vår.

Det känns fortfarande lite overkligt. När vi var på ultraljud för en tid sedan kändes det precis lika pirrigt som när vi skulle få se Isak för första gången.

Innan vi åkte till Spanien mådde jag ofta illa och var fruktansvärt trött. Men tack och lov har illamåendet försvunnit för ett tag sedan och tröttheten har lugnat sig. Även om jag fortfarande somnar varje kväll när jag lägger Isak. Vi har som rutin att sambon väcker mig efter en timme. Hehe

Trots en underbar graviditet med Isak och en bra förlossning med en frisk pojke i armarna så är jag ändå lite på spänn. Man vet faktiskt aldrig hur utgången blir. Och visst, det tjänar inget till att vara onödigt orolig, men medveten, det tycker jag faktiskt att man får vara. Det tog tid innan jag vågade vara glad fullt ut över graviditeten, när Isak låg i magen. Jag tror det kommer vara likadant denna gång.

Men just nu är vi alla glada här hemma åt graviditeten. Isak vet jag inte förstås. Han förstår nog inte riktigt vad det betyder när jag säger "Mamma har en liten bebis i magen". Hehe

Vi gjorde KUB tidigare, där allt såg bra ut.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Amanda J Lundell

En del av mitt liv

RSS 2.0