I år jobbar jag julafton, juldagen och annandagen. Jag har alltid firat jul med familjen, mamma, pappa och syskonen (med respektive och barn, på senare tid). Så i år blir det lite annorlunda.

Vi kommer ändå att bo hos mina föräldrar under julen, så att Isak och sambon kan fira ändå.
Det "värsta" med att jobba under julen är inte att Isak skulle sakna mig extra, för att det är jul. För det tror jag inte att han kommer göra, det händer ju så mycket annat kul. Utan det jobbigaste kommer nog vara att veta att alla är tillsammans och firar, men inte jag. Att veta hur mysigt dom har det och inte få vara med.

Jag älskar julen. Jag laddar ofta upp från november genom att beställa hem alla julklappar (är nästan klar med alla), och till första advent är det fullt ös med utebelysning (som redan är uppsatt), adventsljusstakar, röda dukar och ljus, juliga kuddar och plädar. Det ska vara julmusik, pepparkakor och lussebullar. En av dom bästa sakerna är att få slå in alla paket och skriva julkort. Lägga möda på saker som kommer göra andra glada.

I år har jag en känsla av att uppladdningen kommer vara som vanligt, men att jag kommer känna mig snuvad på själva avslutet. Julafton. Men jag jobbar på den känslan. Försöker tänka att jag visst kommer få fira jul och känna ett härligt avslut på julen.
Det blir ju jul i alla fall, bara lite annorlunda än jag är van vid.

Det hela låter kanske lite ego, och som att jag gör ett problem av något som inte är ett problem. Men så här känns det, och en känsla är svår att trolla bort bara sådär.

Hur som helst...

Jag ska köpa det sista inför Isaks adventskalender i veckan. Ny julgransbelysning och adventsljus. Sen är vi redo för julen!

Om allt går bra blir vi föräldrar till ännu en skatt. Isak ska bli storebror i vår.

Det känns fortfarande lite overkligt. När vi var på ultraljud för en tid sedan kändes det precis lika pirrigt som när vi skulle få se Isak för första gången.

Innan vi åkte till Spanien mådde jag ofta illa och var fruktansvärt trött. Men tack och lov har illamåendet försvunnit för ett tag sedan och tröttheten har lugnat sig. Även om jag fortfarande somnar varje kväll när jag lägger Isak. Vi har som rutin att sambon väcker mig efter en timme. Hehe

Trots en underbar graviditet med Isak och en bra förlossning med en frisk pojke i armarna så är jag ändå lite på spänn. Man vet faktiskt aldrig hur utgången blir. Och visst, det tjänar inget till att vara onödigt orolig, men medveten, det tycker jag faktiskt att man får vara. Det tog tid innan jag vågade vara glad fullt ut över graviditeten, när Isak låg i magen. Jag tror det kommer vara likadant denna gång.

Men just nu är vi alla glada här hemma åt graviditeten. Isak vet jag inte förstås. Han förstår nog inte riktigt vad det betyder när jag säger "Mamma har en liten bebis i magen". Hehe

Oj, så mycket snö det kom igår i Stockholmstrakten. När jag gick upp på morgonen såg jag hur det vräkte ner snö, så jag lyckades i alla fall komma iväg till jobbet en halvtimme tidigare. Men tji fick jag. Efter fyra timmar var jag framme vid Danderyds sjukhus och fick ta sats med bilen in i en snödriva för att bli av med den. Det var en parkeringsplats där, men det syntes inte.

Hem gick det bättre, för det tog bara strax över två timmar. Rena lyxen om man jämför med hur andra haft det den dagen. Bilen var visserligen helt insnöad. Upp till knäna räckte snön på mig när jag försökte få upp bildörren. Lyckligtvis är båda våra bilar utrustade med skyffel, så efter en kvart var bilen "loss".

Rätt facinerande hur det kan komma så mycket snö på så kort tid.

Här hemma har vi även insett att det inte räcker med en skyffel för att få undan snön. Vi behöver minst en skyffel till, en snösloda (eller två) och gärna en snöslunga. Får bli nästa "stora" inköp.

Hej på er

Känns som att det var en månad sedan jag skrev senast.
Vi fick nästan en chock när vi kom hem från Spanien och det helt plötsligt var kylig höst.
Och nu är det snö. Hoppas den är här för att stanna. Hällre en vit, snöig och kall vinter. Än en slaskig sådan.

Vi har uppdaterat Isaks vintergarderob vad det gäller ytterkläder. Det är lite omställning att ha honom på en förskola där dom är inne också. På förra förskolan gick dom in för att äta när det var kallt ute. Eller när det var 30 minusgrader. Annars var dom ute jämt. Även när dom sov.
Både Isak och vi älskade det.

Men han verkar trivas på sin nya förskola. Även om dom är inne också, och det är ju huvudsaken.
Men det är lite omställning för mig och sambon att inte behöva klä på overall, underställ, fleece med mera direkt på morgonen när vi lämnar. Det går såklart fortare att komma hemifrån. Men det är ändå annorlunda.

Även om nya förskolan inte är ute lika mycket så gäller det ändå att ha bra ytterkläder. Isak ska vara varm, torr och kunna röra på sig och leka. Något annat finns inte!
Vi satsade på att köpa samma modell på fodrade gummistövlar (från Viking) som förra vintern. Dom är varma och klarar slask. Men vi chansade på ett par kängor/stövlar från Sorel. Har sett andra barn med den modellen, och det verkar som en bra sko. Vi ska premiäranvända dem idag. Isak har ett par höstkängor också, men de kändes lite svala i snön. Men vid barmark går det bra.

Förra året hade vi en riktigt tjock overall från Kuling. Den var helt underbar, men slutsåld i år. Sedan hade vi en tunnare från Didrikson, men också den var slutsåld i år. Så vi satsade på en annan modell från Didrikson (Migisi). Den har fått bra recensioner så jag hoppas den kommer bli bra i vinter. Vi har också jacka och termobyxor att byta med. Men den förstnämnda har vi turen att ha fått, och byxorna har Isak fått ärva. Perfekt.

Mössor har vi olika modeller av, men när det snöar och är kallt är Didriksons Biggles riktigt bra.

Vantar är en gåta. Där har vi inget favoritmärke än. Vi provar oss fram, för vantar är nog det svåraste på vintern. Det är svårt att hitta några som är lätta att få på, som håller värmen, står emot väta och som går att greppa saker med. Tips?