Känns som om det var evigheter sedan vi var mammalediga ihop... Hur kan tiden gå så fort? Bebistiden var (i alla fall för oss) väldigt intensiv, men den är verkligen över på ett kick. Kanske är menat så, med tanke på hur trött jag var första.... året? Halvåret? Tre månaderna? Ja, när var man som tröttast egentligen? Den saken, tillsammans med smärtan vid förlossningen, har min hjärna förträngt. Lika bra.

Idag har vi varit på 10-årskalas. Mycket bus och skoj, och gott att äta. Det var en av Isaks kusiner som fyllde år, så det blev en liten familjerträff på köpet. Bara det gör ju att man älskar kalas. 

En enkel dukning till en enkel pizzamiddag, igårkväll.