Han är otroligt intresserad av andra barn, älskar att utforska saker och växter, blommor, sandlådor och gungor är hans favoritsaker på jorden (typ). 

När jag berättar för folk att Isak ska börja på föris precis när han fyllt ett så reagerar många med "Oj, jaha". Och sedan får jag en stark känsla av att jag behöver försvara och förklara vårt upplägg. Det är som om jag precis blivit dömd till jordens sämsta mamma och det dåliga samvetet som smyger sig på därefter är inte nådigt. Såklart jag vill vara med min son majoriteten av dygnets vakna timmar, men är jag en dålig mamma som lämnar honom på föris vid ett års ålder? Den känslan får jag i alla fall då och då. 

"Skaffa inte barn om du inte kan ha dom hemma" - kanske några tänker, och jag håller med till viss del. Men när i livet passar det att vara hemma i flera år? 

Och hur ska man kunna ha ett arbete om man inte mer än hinner dit innan man måste hämta barnen?

Jag önskar inget hellre än att Isak slipper gå på föris från tidiga mornar till middagstid, inte för att han inte har det bra där han är (kommer vara) utan mer för att jag vill umgås med honom också. Och det kan ju vara skönt med en liten paus från de andra barnen och få vara hemma lite också, i alla fall när man är så liten. Men kommer han ta skada av att börja "redan" nu och ibland gå korta dagar och ibland långa?

Vissa menar ju att så här små barn inte har något utbyte av föris så här tidigt, och vad vet jag... Vi får väl se vad som gäller för just Isak, barn är ju trots allt egna små individer med egna intressen och egna utvecklingskurvor (även om många säkert är snarlika). 

Sen kan man fråga sig om det här dåliga samvetet jag har över att "lämna bort" honom enbart beror på alla höjda ögonbryn? Förmodligen hade jag haft dåligt samvete ändå, men med den här domen jag upplevt att jag fått av en del så blir det ju inte bättre. 

Framtiden är något oviss, men vi har ju ändå förutsättningarna för att allt ska gå bra. En glad och nyfiken Isak, bra personal (som det verkar) på föris, fin tillhörande gård, bra pedagogik och dessutom ligger förskolan 100 m från hemmet. Alla tillbehör inför förskolestarten är så gott som inhandlade och Isak har många olika kläder efter olika väderslag.

Vi är rättså redo. Dömda, kanske, och med dåligt samvete. Mer ändå ganska redo.

Ryggsäck, bestick, matlåda, vattenflaska, nappar, napphållare, kåsa och sittunderlag. Även extra snuttis och snuttefilt har vi. 

Och självklart är vi exemplariska och har satt namnlappar på precis allt. Haha