Igår kom vi ut till sommarstugan. Isak sov gott inatt, vaknade några få gånger bara, och vaknade halv sju - så idag är jag utvilad. Här har vi inget rinnande vatten så när Isak skulle bada i baljan tog vi uppumpat regnvatten. Vi har en konstruktion med rör på hustaket där det alltid ligger vatten, när solen lyser blir vattnet i rören varmt och vi kan pumpa ut det. Ibland tvättar vi håret i det eller så får barnen bada i det. Annars har vi kranvatten med oss i dunkar som vi lagar mat på och dricker. Vi har visserligen en brunn som man kan pumpa upp grundvatten ur, för hand, och det är drickbart men smakar järn. Så det är bäst att diska med.

Hur som helst... 

Tvättar man håret i regnvatten blir det otroligt mjukt. Det är stor skillnad mot för hemma, eller någon annan stans. Älskar känslan av nytvättat hår här, det blir aldrig så fint som när man tvättat i regnvatten, låtit det självtorka och sen får den där saltvatten-touchen i det. 👌🏻

Vid fyra skulle vi ses hos svärmor för att fira ett gäng födelsedagar. Vi fick skjuts med båten över till fastlandet och tio minuter senare med bil var vi framme. Älskar att vara här uppe, det är så nära mellan mina föräldrar, sommarstugan och svärföräldrarna. 

Väl där var det fullt ös. Kusinerna röjde runt och likaså hundarna, som alla är mycket intressanta tycker Isak. Han var helt slut när vi åkte därifrån och ville somna i bilen direkt. Men eftersom vi skulle tillbaka till ön och lägga honom där så fick han inte somna (han blir otroligt svår att söva om då) så sambon och jag satt och fjanta oss som dårar i bilen för att hålla honom vaken. Ändå somnade han till 400m innan vi var framme. Skrutten.

Nu ikväll har vi bara myst och tagit det lugnt. Jag, min syster och mamma gick ut till en mindre ö intill stora ön en stund (finns en spång mellan dem). Där har vi en lite större brygga och ett soldäck, eller vad man vill kalla det. Det är där vi brukar bada, oftast. Det var så lugnt där ikväll och riktigt fin himmel. Tyvärr sa babyvakten ifrån efter en stund, jag var på för långt avstånd, så det var bara att knata tillbaka. Fast det gjorde inte så mycket, då fick jag någon minut för mig själv att gå och fundera. Och sånna stunder är man ju inte bortskämd med längre 😉