När jag nattat Isak vid sju (tar ca 40min) så gick jag själv och la mig i sängen för att vila. Isak brukar numera sova i sin säng till ca tio, sen vaknar han och eftersom jag brukar lägga mig då så får han komma in till oss. Igår tänkte jag ligga i sägen och vila hela kvällen, men vid halv nio vrålar det från babyvakten. Jag springer in och Isak ligger och gallskriker i sängen - värre än jag någonsin hört tidigare. Visst gnäller han till när han vaknar men inte så här, dessutom låg han kvar som om han sov vilket han heller inte brukar. Han står alltid på alla fyra eller ligger på rygg och har sparkat av sig täcket när jag kommer, i vanliga fall.

Jag tog upp honom, erbjöd mat, men han registrerade inte det. Då förstod jag att han sov fortfarande och antagligen drömde. Han skrek hysteriskt i säkert två-tre minuter, men det kändes längre. Sen vaknade han till och slutade. Det började om en gång men sen kunde vi väcka honom ordentligt. Vi busade och gosade i vår säng en stund. Sen nattade jag om honom hos oss. Kändes bäst så efter att han varit så ledsen.

Vi sov gott inatt, ända till åtta. Sen har dagen bara flutit på bra. Jag har fått en del gjort hemma, vilket inte är självklart längre, och sen har vi bara busat och gosat jag och Isak.

I morgon ska vi hälsa på några vänner i Kungsängen. Det ser jag fram emot. 

När vi i framtiden, innan 2020 förmodligen, ska köpa hus så blir det kanske i Kungsängen. Vi trivs i Sollentuna men det gjorde vi även i Kungsängen, och dessutom är priserna bättre där, det är lite bättre resväg för sambon till jobbet och för min del spelar det mindre roll. Det tar inte så mycket längre tid till sjukhusen från Kungsängen. 

Alla här hemma har förresten fått en egen glasburk på köksbänken. 

Isaks innehållet grötpulver,

sambon har flingor

och jag har granola.

Smarrigt...

Glasburkarna är min farmors från början. Känns mysigt att veta att hon också använt dem.