Oglamoröst blir glamoröst
Jag ska vara ärlig och säga att första tiden med bebis är rätt oglamorös, så upplever i alla fall jag det. Att vara en levande napp, full med kräkfläckar (och lukt), aldrig kunna gå på toaletten ifred och ständigt behöva äta lunchen med en hand i all hast och bebis som hänger i ena bröstet - det är inte det minsta charmigt och glamoröst. Att Isak inte accepterar att sova själv, inte ens på dagen, gör ju inte saken bättre - eller att han varit tveksam till vagnpromenader.
MEN... det finns ju stunder som väger upp det eländiga. Som när han är glad och ligger och bubblar och sparkar i babynestet och när han tittar och ler mot mig när jag pussar honom hysteriskt. Eller som när jag får sova tre timmar i rad på natten, eller när man upptäcker framsteg. Som när han sitter i babysittern och helt plötsligt ser alla färgglada leksaker jag hängt framför, då kan han sitta och "prata", sprattla och titta på alla saker. Sånt är härligt för mig att se.
Något som gör mig oerhört glad är att vagnpromenaderna gått så otroligt mycket bättre. Igår gick det ju väldigt bra, och även idag gjorde vi framsteg. Det blev två promenader (à 1 h) totalt idag och han var nöjd i princip hela tiden. Underbart! Han sov mest hela tiden dessutom!
Det känns som att vi inte är lika fast i hemmet längre nu när det går så bra med promenaderna. Hoppas det fortsätter så!
Idag klädde jag honom lite varmare än jag gjorde igår. Undrar om det var därför han var mer nöjd idag? Han kanske frös igår? Hoppas inte! Men det är inte lätt att veta vad som är lagom.
Kommentarer
Trackback
