Bajsattack
Inatt när sambon var uppe med Isak för ett blöjbyte skulle tempen också tas. Han har inte haft feber under förkylningen men vi vill ändå hålla koll. Hur som helst... Isak brukar ju ha rätt mycket gaser, så även denna gång. Så när termometern suttit inne ett tag, innan den pipit att temperaturen mätts, så kommer alla gaserna ut i världens tryck. Termometern hade fungerat som en pysventil så allt bara släpptes ut.
Jag låg i vår säng i rummet intill och hörde allt, men det lät som om han nyste och släppte ut gaserna samtidigt. Jag frågade sambon om det gick bra därinne men fick knappt något svar så jag frågade "Ska jag komma?" - och det skulle jag.
Isak hade inte nyst, han hade som sagt släppt ut alla gaser. Så runtom i hans rum fanns små bajsfläckar, och de var långt bort också - säkert 1 1/2 meter. Jag skrattade åt alltihopa för i all trötthet var det på något vis så komiskt att rummet var bajsprickigt (även om vi fick städa borta allt där mitt i natten) och det enda jag tänkte på var: "Hur kan ett så litet barn bajsa så långt, med ett sådant tryck?".
Under förmiddagen när jag höll på och grejade i Isaks rum såg jag något konstigt på väggen - nämligen bajs. Tvärs över hela rummet, alltså ca 2 1/2 meter från skötbordet var det bajs på väggen, i samma höjd som skötbordet. Förstår ni vilken kraft han bajsat med?
Jag började tokskratta och ropade dit sambon så han fick se.
Vi stod båda och tittade, kanske fascinerat, innan jag städade bort det.
Galet!
Men tänk så skönt det måste varit för Isak att bli av med de där gaserna? Stackars barn.
Idag mår han hur som helst mycket bättre. Tempen har sjunkit lite och han är mer med i matchen. Han nyser och hostar dock lite fortfarande men det känns definitivt som om det går åt rätt håll. Skönt!
Kommentarer
Trackback
