Ett dilemma jag har, eller kanske kommer få, är att när Isak är så pass stor att han utforskar områdena på egen hand så har jag ingen aning om hur han upplever det - på riktigt! För även om vi pratar om det så blir det aldrig samma sak som när jag var liten, och det behöver det ju förstås inte nödvändigtvis vara heller men jag menar såhär: jag är uppvuxen i en liten, liten, bruksort där det inte fanns mycket att roa sig med innan man hade körkort och kunde åka därifrån. Bussarna gick så sällan men ville man ta sig till stan (Sthlm) tog det två timmar. Men man fick passa sig så man inte missade sista bussen hem, för då var det kört!

Hur som helst... Jag mins att jag flera gånger satt på min säng och grät för att det var så tråkigt att bo i den lilla bruksorten. Och ändå spenderade jag de flesta vakna timmar i stallet, tränade eller ungicks med kompisar. Men det "hände" ju aldrig något, orten var (är?) död! Framförallt på kvällar och helger!

Mamma kom in, satte sig på sängen och sa "Jag vet hur du känner. Jag tyckte samma sak när jag var i din ålder, och låg också och grät för att det var så tråkigt här."

Hon kunde till hundra procent sätta sig in i min situation, men det kommer jag aldrig kunna göra med Isak. Inte till hundra procent. Och det skrämmer mig lite. Men det som skrämmer mig mest är att vi bor så nära Sthlm c, för hur ska jag skydda Isak från allt som kan hända där - dag som kväll/natt? Och i förorterna...

Bor man som jag gjorde, mer eller mindre på landet utan kommunikationer, så är man ju fast. Hur trotsig man än är. Men Isak kommer kunna ta sig ända till Nynäshamn, bara med pendeln härifrån. Jag vet att det dröjer många år innan detta ens blir det minsta möjligt, och tills dess har mina tankar kanske mognat lite. Jag har kanske en plan och strategi då för hur jag ska kunna vägleda honom förbi all skit, rent utsagt, som en stad kan erbjuda - som inte landet kan.  

Det har ju blivit folk av förortsbarn tidigare, så jag ska väll också kunna göra folk av Isak, och samtidigt kunna skydda honom på en lagom nivå från allt dåligt.