Fram till vecka 30

Jag minns inte riktigt om jag skrivit specifikt om graviditeten efter ve 12, allt har bara rullat på därefter. Helt plötsligt var vi framme i vecka 20, halvvägs, och det kändes äntligen som vi kommit en bit. Jag har mestadels mått hur bra som helst och knappt märkt av min lilla mage, förutom sparkarna och buffarna då. Men runt ve 27 hade jag några dagar med hemsk smärta i SI-lederna (bakre lederna/fogarna på bäckenet), men då hade jag också putsat alla fönster och storstädat hemma samt rensat en himla massa ogräs mm. Det gick över på ett par dagar och nu har jag bara känningar om jag bär något väldigt tungt eller sitter på fel sätt, ex sitter på sidan på golvet. 

Annars skulle man kunna sammanfatta de senaste veckorna såhär:
- Till och från under hela graviditeten (men väldigt sällan) får jag hjärtklappningar, det känns som om allt rusar i kroppen och jag blir lite yr. Det kan hålla i sig ett tag men går oftast över om jag sitter ner och dricker lite kallt vatten. 
- Från ca vecka 28 började jag sova med en extra kudde, som jag ibland (numera ofta) har under ett knä eller mellan knäna. 
- Runt vecka 27 blev bebis mer aktiv. Tiden därefter har jag känt honom mycket mer, både tydligare, hårdare och på ett annat sätt. Ofta skrattar jag lite för mig själv när han är som mest aktiv, som när han snurrar runt och så. Det kittlas ju! 
- Senaste två veckorna har jag börjat tycka att magen faktiskt är lite ivägen. Inte att jag inte uppskattar den eller inte vill ha den. Det är bara det att den nu börjar märkas mer, som när man rakar benen. Jag sitter oftast på golvet i duschen och numera är det inte bara enkelt att dra upp knäna (låren?) mot magen när man ska komma åt vaderna - för då tar magen emot. Det händer även att jag glömmer bort att jag har en liten bula till mage, så då kan jag ibland lyckas gå in i något med den, som en dörrkarm, om jag sneddar. 
- Den senaste veckan har jag också märkt av att benen svullnat lite. Jag hoppas att det inte blir så mycket värre än det lilla som svullnar till och från nu. Jag har även börjat vakna mellan 03-05 på natten för att jag är kissnödig. Likt en zombi släpar jag mig till toaletten när jag  inte står ut längre, för oftast försöker jag vänta ut det i hopp om att det ska "gå över". Men det vet vi ju alla att det sällan gör. Vaknar man kissnödig på natten, gravid eller inte, så får man förr eller senare pallra sig upp. Annars ligger man där och skruvar på sig tills klockan ringer.
- Viktmässigt har jag gått upp ca 7 kg (sist jag vägde mig för 2 veckor sedan). Många säger att det bara ser ut som om jag gått upp "i magen". Men det märks ju på kläderna att så inte är fallet, och det har jag ju skrivit om tidigare. Att gå upp i vikt bryr jag mig inte så himla mycket om, däremot vill jag ändå försöka undvika att rusa iväg allt för mycket. Jag har några mål till vintern vad det gäller kroppens form, men det tar vi senare. Först ska bebis få gro klara därinne. 








Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Amanda J Lundell

En del av mitt liv

RSS 2.0