Första riktiga skrattet
I söndags stod jag, med Isak på axeln, och studerade vårt dokumentskåp som vi har på övervåningen intill badrummet. Tycker det jämt ser så rörigt ut med alla pärmar så jag skulle vilja komma på en lösning för att dämpa det lite, men vet inte hur.
Hur som helst vänder jag mig om för att gå därifrån och samtidigt börjar Isak att bubbla av skratt. Inte sånt där bebisjoller-skratt som i vanliga fall, utan riktigt "haha-skratt". Som en stor bebis. Jag förstod först inte vad han gjorde, eftersom han aldrig skrattat så tidigare, men såg att hans blick var fäst på vår toaskylt. Jag gick närmare med honom och herregud vad han skrattade, riktigt skratt! Han var så söt så jag skrattade med honom. Flera gånger på rad skrattade han sådär, men sen har jag inte hört det något mer. Jag har inte visat honom toaskylten igen heller, för jag vill inte tvinga fram det på något vis.
Men första riktiga skrattet, ljudmässigt, var det i alla fall. Och väldigt gulligt! Det var ju flera veckor sedan han började gurgla, le och låta men det här var som sagt något nytt. Jag vet inte när bebisar börjar skratta "på riktigt" (ljudmässigt), Isak är 10 veckor idag.
Kommentarer
Trackback
