Lika väl som kroppen kan rymmas av tentaångest, ilska och frustration kan den fyllas av längtan, lycka och känslan av att vara förväntansfull.

Jag lever just nu i ruset av de tre sistnämnda beskrivningarna.
Emellanåt är livet så enformigt och man bara tragglar på i samma spår, känns det som, men vips så händer det något. Som nu!

Den här hösten har gått så fort när jag tänker tillbaka på den... snart har en hel termin på Röntgensjuksköterskeprogrammet gått och många småförändringar har skett i livet...och kommer snart att ske.

Det gäller att njuta av livet när man känner att man mår bra, för en annan dag vill man bara dra täcket över huvudet. Förhoppningsvis finns lite energi och lycka i bagaget då, som går att ta fram som reservenergi.

Men som sagt, just nu har fjärilarna i magen grupperat sig och viftar febrilt, i lycka.