Inatt var det krig!!

Hej hej
Vilken fantastiskt fin dag det är, så soligt och ljus! Perfekt dag för utomhusaktiviteter - om man nu ska göra sånt!

Inatt drömde jag en så sjuk dröm, i och för sig är alla mina drömmar sjuka, men det märkliga är att jag kommer ihåg allt. Jättetydligt! Varje gång!
Inatt var det krig i skogen, men allt började med att jag och mina föräldrar skulle sno en gran. Men Peter Stormare kom på oss. I samma sekund som han jagade oss stod jag i en skogsby, där jag bodde. Alla arbetade och gjorde vapen i form av pilbågar och liknande - soldaterna var på väg, snart var det krig. En stund senare var det "ta så mycket godis du kan på en minut" i en liten affär, som konstigt nog låg i skogen. Jag och mamma var där och roffade åt oss för att sedan dela ut detta till alla i byn. Strax därpå kom soldaterna, dom stormade oss och vi var chanslösa, men vi kämpade. Många flydde in i ett stort timmerhus med källare och några stannade kvar ute för att slåss. I källaren hade jag och en kvinna gömt ett spädbarn och i hopp om att hon inte skulle hittas gick vi upp igen. Jag såg soldaternas röda pilar flyga kors och tvärs, en av dom träffade en ung kille. Han drog ut pilen ur sitt bröst och högg den i närmaste soldat innan han vinglade till och stupade. Soldaten dog inte så jag sprang fram, drog ut pilen och högg den i hans bröst tills också han stupade.
Vi kunde inte ta tillbaka vår skogsby, dom få som var kvar i byn flydde till skogs precis som de anda redan gjort.
Jag sprang ner i källaren för att leta rätt på spädbarnet. Hon låg tyst och stilla kvar i sin vagga så jag tog alla filtar jag hittade och svepte in henne. Sen sprang jag det fortaste jag kunde med babyn i famnen, jag sprang tills jag kom till..... en galleria...(?)
Babyn var borta och istället sprang jag och min syster rakt igenom gallerian för att komma till bussen. På vägen passerade vi en inredningsbutik och jag snodde med mig en pläd, den skulle värma oss om vädret blev kallt.
Väl ute var det full rusningstrafik och vi fick skjuts av en renhållningsarbetare till bussen. Min syster och jag var utmattade, utan skor och med smutsiga kläder såg vi bussen komma. I samma stund kom även min bror, han också utmattad men med ett barn i famnen. Det var spädbarnet som JAG tidigare burit på, men nu var hon helt plötsligt i fyraårs-åldern och hängde i min brors famn med trasiga och smutsiga strumpbyxor och en kortärmad tröja.
Jag tog barnet i famnen och istället för att ta bussen gick vi mot ett trist och grått lägenhetsområde, där vi tydligen hade bott tidigare. Min bror, min syster med hunden Harry i famnen, och jag med den fyraåriga flickan.

Slut på drömmen!
Hur sjuukt är inte detta?

Ha en bra dag allihopa!
/Mandy



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Amanda J Lundell

En del av mitt liv

RSS 2.0