Älskar att döma
Var nyss och handlade en stor matkasse fullproppad med nödvändigheter.
När jag sedan ställer mig i kön till kassan slår det mig verkligen hur mycket jag älskar att döma folk efter vad de handlar.
Man kan många gånger få fram så mycket om en persons liv, bara genom att kika på varorna.
En kvinna som stod lite längre fram i grön militäruniform köpte tre flaskor pepsi-MAX och en påse naturgodis. Om henne tänkte jag "hon är ensam ikväll, och i morgon kväll..."
En man framför köpte massa halvfabrikat, om honom tänkte jag "han är lat..."
Och så där fortsätter jag, fast ännu mer detaljerat.
Kanske är det också därför som jag själv tycker det är pinsamt att handla onyttiga saker, som idag när jag köpte choklad som jag ska baka med. Då tror jag är folk tittar och tänker det som jag tänker om andra "Aha, hon äter godis mitt i veckan. Fy va onyttigt!".
Och ännu löjligare är det nog när jag handlar och inser vad mycket nyttigt som ligger på bandet. Då kan jag liksom stoltsera med varje vara från korgen upp till bandet.
Åh så fånigt!
Men jag älskar på något vis ändå att döma och hitta på egna historier, tills motsatsen är bevisad!
