Walking the dog

Klockan är tio, det är disigt men inte speciellt kallt. Solen försöker tränga igenom och förvånande nog värmer strålarna som kommer igenom.
Harry busar i snön och jag går och filosoferar för mig själv.
Tror det kommer bli en härlig söndag.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Amanda J Lundell

En del av mitt liv

RSS 2.0